expressenhype och dyra glasögon

sitter vid ett äckligt tangentbord på ett annars rent och fixat universitet. möttes första dagen av programmansvarig stockholmare med dialektkomplex och dyra glasögon. skräpjournalistik älskas av både lärare och de tidigare årskullarna journalister och bildjournalister och ensamhet och frustration är känslorna som vaggar mig om nätterna. eftermiddagar och kvällar består av ren galenskap som har varit både bra och mindre bra. lägenheten känns helrätt och grannen stina är hittills närmsta kontakten. jag är grymt splittrad vad gäller det mesta, men jag antar att jag bara måste ge allt lite tid. återkommer med ytterligare känslor och förhoppningsvis även bilder. imorgon första fotouppgiften.